torsdag 17 juni 2010

30-års kris?

Hemkommen från syjuntan och det var nästan att jag ringde och sa att jag inte skulle komma för jag känner mig helt ur gängorna, undrar vad jag har stoppat i mitt bagage för tårarna har runnit hela eftermiddagen, det vore skönt att veta varför men det är så mycket som snurrar i min skalle just nu... hormoner har spelat ett spratt förrut och det brukar kännas bra när man tömt allt man bär på men var grymt länge sedan sist...

Funderar starkt på om det vore vettigt att vända sig till någon för att få lite struktur i skallen. Just nu känns det som jag vill ställa in allt i helgen och bara vara hemma men jag antar att det känns bättre i morgon. Jag tror att mycket sitter i att jag vågar skriva detta här, för det ska alltid se så bra ut utåt. Men jag kan nästan svära på att ni också har svackor.

Kanske en lite sen 30-årskris???

Tack Inger för att du tog barnen igen :-)

5 kommentarer:

Madde sa...

Man behöver inte låtsas att allt är bra utåt för oftast märks det endå att allt inte är riktigt bra även om man inte tror det själv. Livet är inte en dans på rosor och självklart har alla svackor. Om man inte hade det så skulle man nog inte uppskatta de bra topparna heller.

Kram och hoppas att du mår bättre i morgon.

Åsa sa...

Vännen nu kan det bara bli bättre :) Visst är det skönt att få lätta på locket, du ska bara lära dig att göra det oftare!!! Alla borde göra det oftare!
Jag mådde pyton hela hösten och ville inget annat än börja jobba och lämna tillbaks Mejis, det sög totalt att vara mamma. Som tur var så tog Mange tag i mitt liv och vi vände krisen till nått bra :) Så jag kan lova dig att ALLA har svackor men ingen vågar visa det!
Detta kommer att bli bra, jag lovar! Massor av kramar

Anonym sa...

Ibland hamnar vi i ett vägskäl där vi känner oss vilsna. Vi har alla varit där. Ta hand om dig och skäm bort dig själv så kommer du snart veta vilken väg du ska gå.stor kram Smulan

Malin sa...

Klart vi ALLA har svackor! Det vore konstigt annars.. Allt är inte på topp jämt, så är det bara! Och varför är man så stolt så man inte vågar visa det utåt?? Jag är också så, precis som de flesta. Man vill inte tynga ner andra med sina problem, medans andra kan häva ur sig sina problem och "bikta" sig för en annan, och man tycker det är helt okej!! Men jag lovar dig, ta en dag (eller halvdag ;)) för dig själv så ska du se att du får ny energi och ork :)
Kram kram!

Therese sa...

men vännen, som de andra tjejerna skriver- alla har svackor!
Det gäller bara att våga släppa på fasaden och visa att man är mänsklig. Man får så mycket tillbaka och oftast blir man bara mer stärkt när man lättar sitt hjärta och får energi tillbaka (förhoppningsvis)
Dags för en te/vinkväll snart tror jag.
Kram på dig vännen